Senaste Nytt om Mölndal Outdoor!
Månadens profil Anna Nordelöf
Månadens profil i mars är Anna Nordelöf.
Redaktionen fick tag i henne mellan en träning och allehanda aktivitet för några frågor:
Vad betydde idrotten för dig i din uppväxt?
Den betydde mycket för mig både socialt och träningsmässigt har jag insett nu som vuxen men tänkte kanske inte så mycket på den när jag växte upp, då var den självklar med träningar, tävlingar och kompisar.
Vilka idrotter har du främst ägnat dig åt?
Jag och min tvillingsyster Sara började orientera som 9-åringar men började inte tävla aktivt förrän vi var 12-13år, sedan desto mer. Vi hade möjligheten att få åka med och springa orientering i stora delar av Sverige även om våra föräldrar inte var aktiva orienteringsföräldrar tack vare en fantastisk klubb med många ungdomar och bra ledare (varav en hade en minibuss).
Jag har även tävlat i skidor, skidorientering, mtb-orientering och de senaste 15 åren också inom multisport. På senare år har jag genomfört några Klassiker och börjat cykla en hel del racer. Men jag ser mig själv mest som en orienterare.
Vilket är dina bästa idrottsminnen?
Alla underbara oväntade platser/länder jag har fått se och främst springa i, alla vänner och så kanske när jag som 16-åring vann en etapp på 5-dagars (2:a totalt) efter ett närmast perfekt OL-lopp.
Mitt värsta idrottsminne är när jag skadade mig i benet under en park/sprint-OL i centrala Göteborg sommaren 1999. Jag fastnade på ett staket och nerven till foten gick av och läkarna trodde inte att jag skulle kunna springa igen, det var väldigt tufft mentalt. 8 månader och väldigt många timmar rehab senare körde jag Öppet Spår, men jag har och kommer tyvärr alltid att ha problem med min fot.
Vad betyder idrotten för dig idag?
Idag betyder den en grundinställning att vilja träna och röra på mig, att se klubben som en stor möjlighet och klubbengagemang som en naturlig del av att ge tillbaks. Sedan är det viktigt för mig att barnen är med och tycker det är roligt, det är en drivkraft i sig.
Vad har du för mål 2018?
Det låter ju lite trist men att få vara hel och frisk, att kunna springa bra på Tiomila, cykla snabbt på Vätten-rundan och så vara med på 25manna,
Där är mitt idrottsår i ett nötskal!
Hela din familj är aktiv i klubben, hur fungerar det?
Det fungerar oftast bra, vi försöker vara med hela familjen så mycket det går och passar, och om det inte går turas vi om att delta på det vi vill och kan. Inte sällan krockar det med våra andra åtaganden och barnens aktiviteter men det är väl också nått att lära sig, att man inte kan vara med på allt och ibland tvingas välja. En räddare är ju barnpassning på OL-tävlingar och vår egen familjegympa där alla kan vara med!
Tre saker som du värdesätter mest i livet?
1 Familjen
2 Kunna träna och tävla som jag vill (dvs inga skador) och att
3 Få vara ute i naturen.
Men helt OK att hyra hela hallen när den är öppen.
Då har vi 2 alternativ
1. Hoppa Skridsko och köra alternativ bana nu på Lördag
2. Satsa på senare tillfälle med naturis/öppen skrinnarbana
Vad tycker ni? Hur många är intresserade?