Mölndal Outdoor IF

AXTRI 2014

Jocke Sjögren och jag (Daniel Fredriksson) var i Aurland i Norge och körde AXTRI. Vi passade på att göra en liten film på loppet. https://www.youtube.com/watch?v=xB7XvLBzyUw (Tack Peter Sjögren och Ulrika Jensin Fredriksson för att ni följde med och filmade)

Kanske ett bra lopp att åka till och köra som klubbresa? Passar bra till både triathleter och multisportare. Tryck läs mer för att läsa våra tävlingsrapporter. (Kopierat från Funbeat)

Jocke Sjögren:

Jag och med Daniel hade anmält oss till denna fantastiska tävling. Det var mycket snack om utrustning, utväxling osv. eftersom jag hade gjort tävlingen innan så försökte jag förklara hur jävla jobbigt det kan vara för Daniel. Jag tror att det mesta gick fram. Men det är svårt att beskriva helt.

Dagarna innan.

Jag och pappa åkte upp på torsdag morgon och mötte upp Daniel och hans fru Ulrika, som hade åkt upp på onsdagen. Checkade in på Østerbø fjällstøve och körde ner till Aurland, där starten för, tar ca 25min i bil. Kollade runt lite och sen satte vi oss på cyklarna för att känna lite på banan och kroppen. Blev ca 8 km, stannade vid en utkiksplats en stund innan vi rullade ner igen. Känslan i benen var bra.

Dagen innan så åkte vi ner igen. Nu blev det lite testfilmning för pappa och sen släppte vi av honom och Ulrika för att låta dom testa löpdelen upp till Østerbø. Medan jag och Daniel Hoppade ner i vattnet, vi fick höra att det var värmerekord i år, 14°C. Friskt!


Kvällen gick åt till att kolla väderrapporter och försöka bestämma sig för vilka kläder man vill ha på sig. Med en teperatur runt 15-17° och vindstilla vid havsninvå till 2-5° och vind uppe på 1350 möh. Så är inte det ett lätt beslut. Men det går ju inte att vela i växlingszonen så det gäller att ha bestämt sig innan.Jag bestämde mig för att köra tri-shorts och linne + vadkompression som "baslager" undervåtdräkten. Sen ta på buff, armvärmare, vindväst och vanliga cykelhandskar och ett extra par långfingrade i ryggfickorna på västen.


Så dags för tävling!
Ner till startområdet där det redan var ganska mycket folk. Och börja sätta upp cykeln och växlingsplatsen som jag ville ha den.På med våtdräkt och hoppa ner i vattnet för att värma upp.

Klart för start.
Jag hade fått en svart badmössa och det innebar att jag fick stå längst fram i starten. skönt att slippa den värsta trängsleln som är första hundrametrarna innan man är ute i fjorden.

Pang! Starten går. Fort ner i vattnet och börja simma, trångt är det. Blir lite av ett slagfält första minuten, sen är det fritt vatten. Jag letar efter någons fötter att drafta på, tar ett par hundra meter sen hittar jag en lite grupp som jag lägger mig i och "bara" åker med. Nöjd med simdelen, är lite andfådd och får trycka på lite stundtals men det är inga problem. Kommer upp och har ingen aning om tiden för jag simmar utan klocka. Ser efteråt att det har gått på 27m 24s. Extremt fort för att vara mig, troligtvis medströms och kort bana.In och växla till cykeln.

Hoppa upp på cykeln och försöka få ordning på handskar armvärmare och annat. Man cyklar kanske 200m innan man svänger vänster och sen är det 16km med konstant 8% lutning. Ingen vila, inga flackare partier utan bara uppför till ca 1300hm.

Känner mig stark, inte så många som cyklar om. Förra året kändes det som alla cyklade om mig. När jag börjar närma mig 10km börjar jag bli seg i benen, men det finns inga lättar växlar, jag kör på 50/34-11/28. Men det är bara att mata på. Nu börjar folk komma om mig trots att jag inte har tappar fart, troligtvis dom som körde om mig tidigt förra året. Så, bara lite kvar till toppen. Väl där så är det väldigt kuperat i ca 10 km innan det är dags att rulla ner på andra sidan. Här, på toppen, har jag ganska bra fart ffa nerför. Och lyckas plocka nån plats. Men det är kallt. Min garmin säger 2,8°C.
Och jag har helt bara axlar och knän, dessutom kommer det lite regn. Kallt!! Men HTFU och kör! Tänker; Du är snart ner och då blir det varmt igen. Kör om en hel del på väg ner, tror jag snittar över 50km/h nerför. Sen hinner det inte inte bli platt innan vändpunkten kommer och det är bara att vända upp igen.Nu är det lite en lite brantare men kortare backe. Den har dessutom några partier där man kan "vila" men dom är inte många. Nu börjar benen blir sega, känner att jag bara vill vara klar. Men det är minst 40 min klättring kvar, plus toppen med dess massa jävla små backar (med små menar jag typ som nationaldagsloppet jobbigare backar). Äntligen ser jag vätskestationen, då är jag uppe. Bara jaga på lite på toppen, som nu är uppe i behagliga 5-6°. Benen är hur sega som helst och jag undrar hur "löpningen" ska gå. Men men bara trampa. Och äntligen ner mot Aurland, det går fort även här, blåser förbi några på vägen ner. Äntligen kan jag utnyttja min vikt Kollar på klockan och ser att jag borde ta förra årets tid, slutar med en förbättring på ca 15min. Benen är sega men jag orkar trots allt hålla hyfsad fart mot T2.

Av cykeln, på med löparskorna, camelbacken och iväg. Oj vad trötta ben! Kollar på klockan och ser att om jag springer några min snabbare än förra året är Sub 8 inom räckhåll. Detta kommer bli jobbigt hinner jag tänka mer än en gång, för sub 8 ska jag. Börjar småspringa, aj benen klagar. stannar och kissar. Öppnar min redbull, häller i mig. HTFU och kör!! Om cykeln är jobbigt med sina backar så är löpningen definitivt inte sämre

Från 50 möh till 800 möh på en vandringled dvs. smal stig. Otroligt vackert, men oj så jobbigt. Möter en hel del vandrare som går nerför och dom hejar så glatt på norska, och tycker man är helt galen som försöker springa uppför.Kilometrarna tickar förbi och snart är jag halvvägs, kollar på klockan ser att jag har tagit ca 1:20 för första milen. Räknar lite, vilket ni vet inte är lätt när man är trött, men kommer fram till att om jag håller samma tempo sista milen så klarat jag sub 8. Men är tveskam till om det går. Jag är riktigt trött i nu, inte bara i benen utan ryggen gnäller likaså fötter och ja, det mesta är bara jobbigt nu. Vid varje km skylt kollar jag klockan och räknar, ibland känns det som det är hur lugnt som helst, ibland som det blir svårt klara målet i tid. Det är inte så lätt att räkna km tider heller för en km kan ta 6 min för att nästa ta 12. När jag såg 4 km kvar och såg att jag hade 40 min kvar var jag rätt säker på att klar det. Visste att dom sista två är nästan helt platta och det skulle visserligen vara med ordentlig backe vid 3km men det ska gå. Stannar vid en bäck och kyler av huvudet och dricker lite. Vilket vatten! Mmm så gott och kallt med fjällvatten. Uppe för sista backen, kollar klockan, detta går ju! Joggar sista platta km in i mål. Speakern säger att jag går i mål på 7:49.

Gött att vara i mål! Och klara målet!

Sätter mig och tar lite godis och cola som står i målet. Får en röd finisher t-shirt, för sub 8 (det är olika färg beroende på tid). Vinner ett par glasögon på mitt startnummer också, kul.

Och den varma duschen har nog aldrig varit så härlig!

Daniel Fredriksson:

Aurlandsfjellet Xtreme Triathlon - 13-14 grader i vattnet, 3000+ höjdmeter på cyklingen och grym löpning. Detta var en höjdare. Det började med att jag var en smula sen (som vanligt) och doppade mig snabbt ett par minuter innan start. Sprang upp till starten och så sade det PANG, starten gick. Kom mitt i någonstans under den initiala simningen men det släppte när man kom ut i fjorden. Simningen gick ganska bra, enligt tiden väldigt bra så vi tror att strömmar plus något kort bana hjälpte till. 

I växlingen tog jag tid på mig att byta till bättre cykelkläder, (uppe på fjället var det ca 2-3 grader). Efter ett par hundra meter så började stigningen. Jag och Jocke hade testat halva backen 2 dagar tidigare och min hjärna envisades om att det inte kunde bli så mycket mer uppför trots att jag visste att backen var 1300 höjdmeter. Och det var den, jisses, benen fick så de teg. Väl uppe på fjället så cyklade man upp och ner i backar där uppe också. Mellan två och tre grader, tror banne mig att det snöade på mig ett tag i regnet. Sen bar det av utför, ganska dålig väg med många asfaltsskador. På ett ställe hann jag inte med att väja på ett bra sätt så jag kom in i lite hinder och flaskan bara flög iväg. Väl nere så cyklade man ca 7 meter på platten innan man vände upp igen och som visade sig vara ännu brantare och jobbigare. Uppe på fjället för andra gången så började jag tröttna på alla backar. Då hade vi över 3000 höjdmeter och fortfarande ett par mil till mål.

In i T2 och tog ännu längre tid på mig att växla. Jag visste att jag skulle få skoskav av skorna jag hade valt så jag fick plåstra om dom lite. Löpningen var grym i början, orkade inte ens gå i vissa backar utan att vila. En del sprang om mig de första kilometrarna men efter ca 8km så räknade jag ut att jag skulle klara sub 9 om jag höll tempo. Tog i för kung och fosterland, sprang om flera stycken andra halvan och in på 8:47:46. Grymt nöjd med sub 9h och blå finish t-shirt.

• Nästa